För att du inte ska gå vilse i kvarteret

Författare: Patrick Modiano
Titel: För att du inte ska gå vilse i kvarteret
Genre: Roman, Drama
Antal sidor: 126
Originalspråk: Franska
Originaltitel: Pour que tene te perdes pas dans le quartier
Översättning: Anna Säflund-Orstadius
Serie: -
Utgivningsår: 2014 (min utgåva 2016)
Format: Danskt band
Källa: Biblioteket
Utläst: 18 januari 2017
Betyg: 3
Bokcirkelbok

Baksidetext: "På Rue Puget var Aeros ljusa träfasad och kolorerade fönster ersatta med en vägg i den neutrala vita nyans som är glömskans färg. Också han hade i mer än fyrtio år strukit vitt över perioden då han skrev sin debutroman och över sommaren då han promenerade ensam med det hopvikta pappret i fickan: "FÖR ATT DU INTE SKA GÅ VILSE I KVARTERET".
     Envisa telefonsignaler väcker författaren Jean Daragne ur hans middagsslummer. En för honom okänd man har hittat hans adressbok och är angelägen om att snarast överlämna den till honom. Mötet nästa dag med den påträngande mannen och hans flickvän leder till ett för Daragne motvilligt utforskande av sitt länge förträngda förflutna.

Min kommentar: Det här är den senaste, till svenska, översatta boken av den franske Nobelpristagaren Patrick Modiano. Just fransk litteratur och fransk film är väl inte min starkaste sida, men jag har faktiskt läst en bok tidigare av Patrick Modiano - Lilla Smycket. Båda böckerna jag läst av Modiano är lättlästa. "För att du inte ska gå vilse i kvarteret" läste jag ut första halvan på bara en dag.

Minne och glömska verkar vara ett genomgående tema i Modianos böcker, och så även i denna boken. Det är intressant det där vad som kan trigga igång minnet.

Bitvis hade jag svårt att hänga med i boken, jag fick stanna upp och tänka till lite för att förstå att jag nu befann mig någon annanstans i historien. Boken utspelar sig under flera tidsepoker - Nutid, när Jean var liten - när han skrev boken (för 45 år sedan) och 15 år efter att boken skrevs.

Boken är lite diffus för mig, men samtidigt är jag fast i  de fantastiska detaljer och stämningar som Modiano målar upp för mig.

Boken lämnade en hel del frågor hos mig, men som jag inte vill ta upp här, då det avslöjar boken för mycket...

Jag undrar även hur det kan komma sig att man helt glömmer bort/förtränger sin debutroman, på det viset som Jean har gjort! Jag undrar vad han varit med om...

Skriet från vildmarken

Författare: Jack London
Titel: Skriet från vildmarken
Genre: Roman, Klassiker
Antal sidor: 144
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Call of the Wild
Översättning: Hans G. Westerlund
Serie: -
Utgivningsår: 1903 (min 1988)
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 februari 2017
Betyg: 3

Baksidetext: Den gamla vargen lyfte nosen mot månen och upphävde det långdragna vargtjutet. De andra vargarna gjorde likadant. Och så kom det fulltoniga skriet från vildmarken.
     Hunden Buck skickas från den amerikanska södern till Alaska. Han blir ledarhund i ett hundspann och upplever många äventyr. Men han dras mer och mer till vildmarken och det fria livet bland vargarna.
     Jack London, 1876-1916, hann med många yrken, luffare, sjöman, guldgrävare innan han blev författare. Han skrev en lång rad böcker men allra mest älskad är kanske boken om hunden Buck och hans äventyr.

Min kommentar: I den här boken får följa med hunden Buck, som är bokens huvudperson, som levt livets glada dagar på en gård i amerikanska södern, när han helt plötsligt, utan sin ägares vetskap, säljs och transporteras upp i det kalla norr, för att jobba som draghund!

Den här boken minns jag att jag läste när jag i slutet på mellanstadiet, kanske högstadiet. Jag minns att jag fullkomligt älskade boken. Nu när jag läser om den, har jag väldigt svårt att förstå att den här kan klassas som en ungdomsbok. På baksidan av min bok står det att den rekommenderas från 12 år!

Den är kall, hård och grym. Det är misshandel, vedermödor och strupar som slits ut. Och jag förfasas, blir jättearg och tårarna närapå rinner ner för kinderna när jag läser om djurmisshandeln som förekommer i boken.

Samtidigt så är miljöbeskrivningarna fantastiska. Det märks att författaren gjort en gedigen research. Ja han har ju till och med varit uppe i Alaska och grävt guld. Han har levt som luffare... Han har varit i vildmarken han beskriver och han har varit i de här guldgrävarstäderna.

Det som drar ner betyget den här gången är just det råa, djurmisshandeln. Det är helt enkelt för mycket för mig. Samtidigt kan jag absolut rekommendera den. Men kanske inte till någon i yngre tonåren...

Två husvagnar

Författare: Marina Lewycka
Titel: Två husvagnar
Genre: Feel-Good
Antal sidor: 382
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Two Caravans
Översättning: Thomas Grundberg
Serie: -
Utgivningsår: 2007 (min upplaga 2008)
Format: Inbunden
Källa: Biblioteket
Utläst: 26 januari 2017
Betyg: 3,5

Baksidetext: Två husvagnar är en fantastiskt rörande och kvick roman av succéförfattaren till En kort berättelse om traktorer på ukrainska.
     Den unga och troskyldiga Irina kommer till England från Ukraina med drömmar om ett nytt och bättre liv. Snart visar det sig dock att ingenting är enkelt i det förmodade paradiset i väst. Hon hamnar genast i klorna på landsmän som gärna tar tillvara på illegal och tacksam arbetskraft.
     Efter att ha blivit fråntagen sitt pass och en del av sina illusioner skickas Irina ut på landet för att plocka jordgubbar. Här träffar hon en milt sagt brokig skara människor från olika delar av världen. En av dem är Andrij - även han från Ukraina - med guldkantade förhoppningar om hur det nya livet ska gestalta sig.
     Två husvagnar handlar om att mot alla odds skapa sig ett eget liv, och hitta sin plats i en ny och främmande miljö. Eller ska man kanske ge upp och återvända hem?

Min kommentar: Jag gillade, ja till och med älskade, Marinas förra bok - En kort berättelse om traktorer på ukrainska, så jag hade ganska höga förväntningar på den här boken. Men, den är inte fullt lika bra. I denna boken får vi följa två ukrainare som söker lyckan i England, men vi får även lära känna deras vänner som kommer från olika delar av Europa, och Afrika!

Det är lite för många karaktärer att hålla koll på. Det blir lätt rörigt när man får följa flera personer samtidigt. Samtidigt är det ju intressant att läsa/se om en händelse i olika synvinklar.

Det är tempo genom hela boken, även om det blir lite lite lugnare mot slutet. Det händer i princip något hela tiden, och känslan av att ständigt vara på flykt är påtaglig.

Författaren har gjort bra research, det märker man, vissa delar i boken var riktigt obehagliga och jag ville bara komma förbi dessa partier. Samtidigt var det riktigt intressant att läsa, och det har fått mig att fundera lite på min kosthållning, om jag säger som så...

Trots de obehagliga delarna i boken, så är det ändå en varm bok som handlar om vänskap, kärlek och drömmar. Jag kan verkligen rekommendera boken. Det som drar ner betyget, är att det är lite för många personer (i mitt tycke och smak) att hålla koll på.

Domaren

Författare: Ian McEwan
Titel: Domaren
Genre: Roman, Drama
Antal sidor: 258
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Children Act
Översättning: Niclas Hval
Serie: -
Utgivningsår: 2014 (min upplaga 2015)
Format: Inbunden
Källa: Biblioteket
Utläst: 13 december 2016
Betyg: 4
Bokcirkelbok

Baksidetext: Fiona May, överrättsdomare, erkänd för sin skicklighet att döma i  ytterst svåra dilemman, kallas in för att ta ett beslut i ett fall där en sjuttonårig pojke av religiösa skäl vägrar ta emot en blodtransfusion som kan rädda hans liv. Kan han med lagens hjälp tvingas till det?
     Fiona besöker pojken på sjukhuset, ett möte som väcker starka känslor och ger henne anledning att fundera över sina egna prioriteringar i livet. Hennes långa äktenskap är i gungning samtidigt som hon nu måste fatta ett beslut som ytterst handlar om liv eller död. Tiden är på väg att rinna ut och hennes dom kommer att få konsekvenser hon inte hade förutsett.

Med tonsäkert gehör och omisskännlig stilistisk känsla bygger Ian McEwan upp en nästan gastkramande tät stämning när han ställer frågor om kärlek, liv och död på sin spets.

Min kommentar: Det här är faktiskt den första boken jag läser av Ian McEwan, så jag har inget att jämföra med vad gäller hans andra böcker. Det är en välskriven berättelse och jag dras in i den med en gång. Författaren beskriver väldigt bra hur en rättegång kan gå till, utan att det blir för tungt att hänga med. Men, själva fallet och dilemmat som boken handlar om upptar en väldigt liten del av boken. Vi får veta desto mer om Fiona och hennes man och deras bekymmer, hennes intresse för klassisk musik. Då klassisk musik inte är min starka sidan så tycker jag faktiskt att just den biten är lite tråkig, och vissa partier skumläste jag faktiskt bara igenom.

Språket är väldigt bra i den här boken, och generellt behöver författaren inga jätteomskrivningar för att förklara något.

Hemsöborna

Författare: August Strindberg
Titel: Hemsöborna
Genre: Roman, Drama, Klassiker
Antal sidor: 140
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Hemsöborna
Översättning: -
Serie: -
Utgivningsår: 1887 (min utgåva 2007)
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 januari 2017
Betyg: 4

Baksidetext: Den förslagne fastlänningen Carlsson anländer till Hemsö med storartade planer för sin egen framtid: att gifta sig rikt med madam Flod. Han erövrar så småningom madam Flods hjärta men möter oväntat motstånd från sonen Gusten som inte tänker släppa gården ifrån sig. En serie händelser utvecklar sig till ett drama med mörka undertoner och tragisk utgång.
     Berättelsen om Carlsson och madam Flod är ett dramatiskt och psykologiskt mästerstycke och samtidigt en frisk, humoristisk skildring av livet i Stockholms skärgård.
     Förebild för romanens Hemsö är Kymmendö, där Strindberg vistades under många år och där man än idag kan besöka hans skrivarstuga.

Min kommentar: Jag har inte läst så mycket av Strindberg tidigare, så jag har inte så mycket att jämföra med. Men vad jag förstått, så är det här en av Strindbergs mest populära romaner. Och det kan jag mycket väl förstå. Det är ingen tjock bok, upplagan jag läste var bara 140 sidor, men han får ändå med mycket.

Strindberg har väldigt bra miljöbeskrivningar och det var som att jag var på plats på Hemsö. Däremot får jag ingen känsla för hur personerna ser ut. Förutom Carlsson då, som jag vet har spelats av Allan Edwall.

Det är alltid intressant att läsa litteratur från ett visst århundrade, kontra litteratur som är skriven idag, men utspelar sig t.ex. på 1800-talet.

Jag kan förstå om Strindberg inte alltid var så populär, för han hymlade inte med sina åsikter. Skildringen av pastorn kan jag tänka mig inte var allt för populär. :-) Samtidigt som han kunde vara kritisk, så har (hade) han humor. Jag fnissade till flera gånger när jag läste boken, vilket är ett bra betyg.

Det här är en klassiker som jag verkligen kan rekommendera. Och ja, jag är självklart sugen på att åka till Kymmendö som ju är verklighetens Hemsö!

Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden

Bilden kommer från Google.

Författare: Jenny Colgan
Titel: Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden
Genre: Roman, Feel-Good
Antal sidor: 239
Originalspråk: Engelska
Originialtitel: Christmas at Little Beach Street Bakery
Översättning: Birgitta Karlström
Serie: Lilla bageriet
Utgivningsår: 2016
Format: E-bok
Källa: Biblioteket
Utläst: 21 december 2016
Betyg: 4

Baksidetext: Det är snart jul i Mount Polbearne, det lilla ö-samhället strax utanför Cornwalls kust. När Polly inte är upptagen med att skapa läckerheter i det lilla bageriet på strandpromenaden myser hon med sin underbara pojkvän Huckle. Hans honungsaffärer går dock inte så bra som de hoppats, och kanske borde de lägga sina bröllopsplaner på is ett tag? Inga problem för Polly, men Huckles barnlängtan blir inte lika lätt för henne att hantera. Det visar sig också att Pollys vän Kerensa undanhåller något. Något som riskerar att splittra de goda vännerna.
     Nu nalkas en tid för familj, vänner och - inte minst - för julmarknaden,årets höjdpunkt! Men mitt i förberedelserna får Polly ett telefonsamtal som vänder upp och ner på allt. Hur ska hon ens kunna tänka på julen när hennes eget liv är ett enda stort kaos?

Min kommentar: Planen var egentligen att det här skulle bli min julläsning. Men, när jag väl fick boken på biblioteket så var det bara lånetid på 14 dagar, då det är lång kö. Och med tanke på att jag skulle hem till Västergötland över jul och nyår, så skulle jag inte hinna lämna tillbaka den i tid, och jag kände att jag inte ville stressläsa boken. Så efter en dag så lämnade jag faktiskt tillbaka den till biblioteket. Men, jag lånade den som e-bok istället. Problemet var att jag började läsa den på bussen till jobbet och sedan tog det väl två dagar så var boken färdigläst. Innan jul.

Det var ett mycket kärt återseende av Polly, Huckle och inte minst Neil! Jenny har återigen skrivit en mysig och fin berättelse om livet i Mount Polbearne. Det här är verkligen en feel-goodbok. Det börjar mysigt, sedan händer något som gör att historien får en vändning, och man sitter och svär över missförstånden, samtidigt som man vet att det kommer ju att ordna sig på slutet.

Jag hoppas verkligen att Jenny Colgan fortsätter att skriva böcker om Polly, Huckle och Neil. Jag vill veta hur det går för dem! Och det är så skönt att försvinna in i en härlig bok och glömma allt runtomkring sig.

Sankt Brendans sjöfärd

Författare: -
Titel: Sankt Brendans Sjöfärd
Genre: Roman
Antal sidor: 130
Originalspråk: Latin
Originaltitel: Navigatio sancti Brendani Abbatis
Översättning: Göran Fäldt
Serie: -
Utgivningsår: 800-talet (min upplaga 2014)
Format: Inbunden
Källa: Biblioteket
Utläst: 17 december 2016
Betyg: 3,5

Baksidetext: Sankt Brendans sjöfärd är inget mindre än en medeltida bestseller. Denna spännande historia skrevs under 800-talet på latin och spreds över Europa i många översättningar. Boken berättar om hur en irisk abbot och hans munkar seglar ut över Atlanten och upplever märkliga äventyr. Om det har hänt i verkligheten är mer tveksamt, men den brittiske författaren Tim Severin stakade på 1970-talet ut deras rutt, byggde en liknande båt och seglade med den till Newfoundland. I varje fall ger boken en inblick medeltida världsbild och påminner oss om andra iriska sjöfärder till Färöarna och Island. Den har också fascinerat läsare i senare tider och har influerat moderna författare av fantasylitteratur, som J.R.R. Tolkien och C. S. Lewis.

Min kommentar: Den här boken hittade jag av en slump när jag var på biblioteket för ett litet tag sedan.

Jag kan förstå att det här var en bestseller under medeltiden, den innehåller både en helgonlegend och är samtidigt en äventyrsberättelse. Originalet är förmodligen skriven av en munk. Personen har i alla fall en väldigt god insikt i kloster- och munklivet.

Att historien har influerat fantasyförfattare som J.R.R. Tolkien och C.S. Lewis förvånar mig inte heller. Det känns nästan som en fantasyhistoria när jag läser boken. Jag får påminna mig flera gånger att det inte är det. Eller det är det kanske trots allt?

Det här är en otroligt snabbläst bok, jag läste ut den på lite drygt en timme bara faktiskt. Kapitlen är för det mesta bara en eller två sidor, och det är många bilder i boken. Vill du ha något lättläst som inte tar veckor i anspråk, så kan jag varmt rekommendera den här boken.

Lady Susan

Författare: Jane Austen
Titel: Lady Susan
Genre: Roman
Antal sidor: 174
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Lady Susan
Översättning: Eva Liljegren
Serie: -
Utgivningsår: 1871 (min upplaga 1993)
Format: Inbunden
Källa: Biblioteket
Utläst:17 december 2016
Betyg: 4

Baksidetext: -

Min kommentar: Jane Austen skrev denna roman, i form av en brevroman, redan 1795, men den utgavs inte förrän 1871, 54 år efter Jane Austens död. Romanen består av 41 brev och en avslutning. I breven framstår Lady Susan som osympatisk och omoralisk. Inte så konstigt kanske, med tanke på den tidens rådande uppfattning och moral. Hon är vacker, duktig på att konversera med män vilket gör att de flesta männen hon träffar blir kära i henne. Inte nog med detta, hon är nybliven änka. Och har en dotter. Ja ni förstår ju själva hur det avverkas i breven som flödar fram och tillbaka. I breven som Lady Susan skriver till sin väninna avslöjas hennes verkliga känslor.

Trots att den här boken är ganska olik övriga jag läst av Jane Austen så gillar jag den. Det märks att den är skriven i början av hennes författarskap, men visst är det Jane Austen man läser! I den här boken är det ju en kvinna (Lady Susan) som är "boven", men med dagens ögon så är hennes agerande inget konstigt alls. Men, tänk er slutet av 1700-talet, början av 1800-talet...

Har ni inte läst boken, gör det. Men, för min del var det väldigt många att hålla koll på. Att de heter samma både senior och junior gör ju inte saken lättare. Nu har dock författaren tänkt till, och i början av boken finns ett persongalleri som förutom talar om vad personerna heter, även förklarar vilket förhållande de har till andra karaktärer i boken.

Nu i år (2016), kom en filmatisering av Lady Susan, som man gett namnet "Love & Friendship", väl värd att se. Jag tycker filmen fångar boken bra. Namnet Love & Friendship kommer från en annan roman skriven av Jane Austen!

Jag heter inte Miriam

Författare: Majgull Axelsson
Titel: Jag heter inte Miriam
Genre: Roman
Antal sidor: 454
Originalspråk: Svenska
Översättning: -
Serie: -
Utgivningsår: 2014 (Min upplaga 2015)
Format: Pocket
Källa: Lånad av en vän
Utläst: 10 december 2016
Betyg: 5

Baksidetext: När familjen samlas runt Miriams säng för att fira hennes åttiofemårsdag tror de nästan att hon blivit dement. Varför skulle hon annars säga att hon inte heter det som alla faktiskt vet att hon heter? Visst vittnar siffrorna som är tatuerade på hennes vänstra arm om hennes historia. Men det finns en annan sanning. Det är dags att sondottern Camilla får veta. Om Auschwitz och Ravensbrück. Om de mest föraktade. Om Anuscha och Didi. Och om hur människor i det fridfulla Jönköping gick ut för att jaga tattare, tio år efter Kristallnatten.
     Vi får följa med Miriam på en omtumlande resa från en outhärdlig tillvaro i Ravensbrück till efterkrigstidens Sverige. För att överleva döljer hon sin romska identitet och anpassar sig till en gemytlig tillvaro som hemmafru i femtiotalets Nässjö. Men under den perfekta ytan gömmer sig ett ofattbart mörker som blir allt svårare att trycka undan.
     Jag heter inte Miriam är en berättelse om Europas smärtsamma historia som får oss att se på vår egen samtid med nya ögon.

Min kommentar: Det här är en bok jag tänkt läsa länge, men det har liksom aldrig blivit av. Men så kom en kollega på jobbet med den en dag, efter att vi pratat om just böcker på jobbet en lunchrast.

Jag har nog valt att skjuta den här läsupplevelsen framför mig då jag dels varit rädd att bli besviken. Den har ju ändå blivit rejält hypad. Dels då ämnet är väldigt tungt. Kommer jag orka läsa om andra världskriget och koncentrationsläger? Jag har läst flera böcker innan, både skönlitterära och böcker av överlevare.

Och det är verkligen ingen bok jag kommer glömma bort i första taget. Det som kanske slog mig hårdast var att det i helvetet finns olika grader av helvetet. Hur vidrigt och människoföraktande det än var i nazisternas koncentrationslägren så fanns det olika nivåer. Alla längst ner i helvetet fanns romerna. De var (och är väl) hatade av alla: för alla vet ju hur zigenare är...

I den här boken får vi följa en romsk kvinna som antar namnet Miriam och identiteten av en judinna för att överleva kvinnolägret Ravensbrück. Boken hoppar genom historien och vi får följa Miriam under tre "tider". Den då hon fortfarande var Malika och hur hon blev Miriam och livet i koncentrationslägren, sedan när hon kom till Sverige med de Vita bussarna, och hon behåller sitt nya namn och identitet, för att dölja sitt förflutna, och få stanna i Sverige. Och så nutid, då Miriam fyller 85 år. I vanliga fall så har jag lite svårt för böcker som hoppar fram och tillbaka i tiden, men inte den här gången.

Jag hade lite svårt att komma in i boken i början, men helt plötsligt släppte det bara, och jag ville inte lägga undan boken. Boken är väldigt trovärdig, och författaren har gjort en gedigen research. Det som är lite annorlunda med den är boken är att man får en större inblick i romernas situation. Inte bara under världskriget utan även därefter. Jag har omvärderat lite av mina tankar om just romer.

Det är inte svårt att förstå varför Malika/Miriam har gjort de val hon gjort. Det gällde ju att överleva. Det känns även äkta/realistiskt när jag läser om Miriams lite skygga fruktan hon känner här i Sverige, om det som händer vid tattarkravallerna på Östra Torget i Jönköping, juli 1948.

Nu ångrar jag nästan att jag läst boken, men bara nästan, för jag skulle så gärna vilja ha den i bokcirkeln jag är med i.

Dumskallarnas sammansvärjning

Författare: John Kennedy Toole
Titel: Dumskallarnas sammansvärjning
Genre: Roman
Antal sidor: 387
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: A Confederacy of Dunces
Översättning: Einar Heckscher
Serie: -
Utgivningsår: 1980 (min utgåva 1983)
Format: Inbunden
Källa: Biblioteket
Utläst: 17 september 2016
Betyg: 4
Bokcirkelbok

Baksidetext: Här stiger Ignatius J. Reilly rakt in i världslitteraturen: den oformligt fete, otroligt late och oförväget stridslystne hjälten i Tooles roman, ett mellanting mellan Helan och Don Quijote med en Gargantuas aptit på popcorn och varm korv. På sitt enmannakorståg mot den moderna tiden och på jakt efter ett lagom lättsamt jobb hamnar Ignatius i en farsartad intrig där vart och ett av de vanvettiga äventyren styrs mot sin egen kusliga logik mot katastrof.

Min kommentar: Jag har jättesvårt att bestämma mig för vad jag tycker om boken. I början gillade jag den inte alls. Jag hade svårt att komma in i läsningen pga språket, som ju är skrivet på New Orleansdialekt, och med en översättning blir det kanske inte alltid så bra...

Fram till sidan 80 åtminstone så ogillar jag boken. Jag kan bara inte se se det roliga i den. Allt jag läser "övertas" av denna Ignatius som jag bara inte klarar av. Vilket svin! Totalt egocentrisk, känner sig helt missförstådd och tror att han är världens mittpunkt... Han har ju totalt noll självinsikt.

Efter typ halva boken så börjar dock ändra inställning till boken. Det finns partier som är riktigt roliga. Jag fnissar till. Till och med skrattar. Men så kommer Ignatius och förstör.

Jag tycker dock det är alldeles för många karaktärer och sidohistorier i boken. Jag ser inte vitsen med alla dessa sidohistorier.

Det märks att författaren kan sitt New Orleans, det var som om jag befann mig i de olika kvarteren. Jag såg denna pompösa Ignatius och de andra framför mig på de olika gatorna, som jag aldrig sett i verkligheten.

När jag läste boken tänkte jag att den skulle kunna bli en mycket bra film. Och när jag sedan googlar lite på boken, efter att den är utläst, så kan jag läsa att den har varit på väg att filmatiseras rätt länge. Planen var att den skulle kommit 2005, med Will Ferrell i huvudrollen! Jag tror han skulle kunna göra rollen som Ignatius helt perfekt.

Från början gav jag boken en trea i betyg, men under bokcirkelns gång så tyckte jag att boken faktiskt blev bättre och bättre, och roligare och roligare, så jag höjde faktiskt mitt betyg till en fyra!

Grey

Författare: E L James

Titel: Grey

Genre: Roman

Antal sidor: 559

Originalspråk: Engelska

Originaltitel: Grey

Översättning: -
Serie: Fifty Shades #4

Utgivningsår: 2015

Format: Storpocket

Källa: Biblioteket

Utläst: 24 september 2016
Betyg: 3, en svag sådan.

Baksidetext: SEE THE WORLD OF FIFTY SHADES OF GREY ANEW THROUGH THE EYES OF CHRISTIAN GREY.

In Christians's own words, and through his thoughts, reflections, and dreams, E L James offers a fresh perspective on the love story that has enthralled millions of readers around the world.

Christian Grey exercises control in all things; his world is neat, disciplined, and utterly empty - until the day that Anastacia Steele falls in to his office, in a tangle of shapely limbs and tumbling brown hair. He tries to forget her, but instead is swept up in  a storm of emotions he cannot comprehend and cannot exist. Unlike any woman he has known before, shy unwordly Ana seems to see right through him - past the business prodigy and the penthouse lifestyle to Christian's cold, wounded heart.
     Will being with Ana dispel the horrors of his childhood that haunt Christian every night? Or will his dark sexual desires, his compulsion to control, and the self-loathing that fills his soul drives this girl away and destroy the fragile hope she offers him?

Min kommentar: Jag har ju självklart läst de andra tre böckerna om Christian Grey och Anastasia Steele, så när man nu får chansen att se det hela ur Christians perspektiv så är det ju ett måste att läsa även denna bok.

De tre första böckerna i serien var väl inga höjdare precis, språkmässigt. Detsamma gäller den här boken. Men, ändå måste jag läsa vidare. För jag vill ju veta storyn ur Christians synvinkel. Varför är han som han är egentligen?

Men, författaren gör det ju ändå ganska lätt för sig, för det är ju faktiskt samma bok som Fifty Shades of Grey. Och har man läst de andra böckerna, så vet man ju exakt vad som händer! Men, som jag redan skrivit - jag vill veta mer om Christian. Försöker därför att inte hänga upp mig på språket, som inte är vidare bra...

Och, en sak kan jag redan nu lova, och det är att om även de andra två böckerna kommer ur Christians synvinkel, så kommer jag att läsa dem!

Spill

Författare: Sigrid Combüchen
Titel: Spill
Genre: Roman, Drama
Antal sidor: 449
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Spill
Översättning: -
Serie: -
Utgivningsår: 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 30 augusti 2016
Betyg: 3
Bokcirkelbok

Baksidetext: En författare får ett brev från en av sina läsare, Hedwig Langmark, som känt igen sig i ett beskrivet foto i en av författarens böcker. Genom brevväxlingen och författarens egna efterforskningar växer en berättelse om Heddas liv som ung. Hur detta liv kom att formas av tillfälligheter och ogenomtänkta beslut när hon var nitton, tjugo. Slumpen, eller ödet, kastade henne ur den lugna kurs som verkade given för en flicka ur övre medelklassen.
     Mellan författaren och den gamla Hedda råder dragkamp om mening. Författaren förälskar sig i dåtid och det som inte blev, Hedda är intresserad för nuet som är . Och protesterar mot idén att hennes liv kanske blev förspillt.

Min kommentar: I jakten på bokcirkelbok har jag vid flera tillfällen kikat på hyllan med "diskussionsböcker" på biblioteket, och nästan varje gång har jag kikat på den här boken. Men, sedan har jag ändå valt någon annan bok. När jag sedan hittade boken i en second handbutik så slog jag till och köpte den. Men, den blev aldrig läst... Inför den här omgången så tänkte jag att jag väljer den här boken, den står ju ändå i "diskussionshyllan" på biblioteket. Efter att ha läst baksidetexten ännu en gång kändes boken väldigt lovande.

Det är en ojämn bok. Vissa bitar är jättebra, andra förstår jag inte ens. Varför är de ens med? Jag har svårt för bokens disposition, det är att det på många ställen i boken är en radbrytning bara ett par tre ord i in i raden. Vad är syftet med det? Meningsuppbyggnaderna är otroligt konstiga på flera ställen. Det är sällan jag måste läsa om en mening så många gånger som jag fick göra i den här boken. Combüchen kan konsten att skriva, inget snack om saken. Men, det är alldeles för krångligt och svårt för mig.

Person- och miljöbeskrivningarna är helt makalöst bra. Jag dras in i händelserna, vare sig jag vill eller inte. Jag står och iakttar Hedda i hennes rum i Stockholm, bara för att nämna ett exempel.

För min del var det jobbigt med de ojämna hoppen i tiden. Jag hade lite svårt att hålla koll på var i berättelsen jag var. Det är många sidospår som inte tillför boken/storyn något, utan rör bara till det.

Jag är glad att jag läst boken, och det är en perfekt bokcirkelbok, för vi hade en mycket bra diskussion. Men, hade det inte varit för att det var just en bokcirkelbok, och mitt val, så är risken överhängande att jag gett upp den. Vilket i sig hade varit synd. För storyn är underbar.

Fem pärlor till jungfruns krona - Änkan

Författare: Maria Gustavsdotter

Språk: Svenska
Genre: Historisk roman

Utgivningsår: 2010

Antal sidor: 298
Serie: Fem pärlor till jungfruns krona #3
Format: Pocket
Utläst: 12 augusti 2016

Baksidetext: Tredje och avslutande delen i Maria Gustavssons trilogi Fem pärlor till jungfruns krona.

     I de tidigare delarna, Dottern och Hustrun, har läsaren fått följa huvudpersonen Gertraud under hennes uppväxt och liv i Kalmar under första delen av 1500-talet. Änkan inleds med en i flera avseenden dramatisk händelse: ”Den dagen min Nils fördes till sista vilan på Kalmar kyrkogård bar ja mig mycket illa åt.”

     Kraven på den tiden var förstås annorlunda. Men det hindrar inte Gertraud, på många sätten självständig och rakryggad kvinna, agerar efter eget huvud. Nils och Gertrauds äktenskap var grundat på kärlek och sorgen blir svår när han oväntat dör. Gertraud hamnar i opposition när familjen hittar en friare till henne.

     Maria Gustavsdotter gestaltar ett färgstarkt kvinnoliv under en tid som kommer oss nära in i minsta vardagliga detalj. Gertraud framstår som en övertygande litterär kvinno­figur inom den historiska romangenren.

Min kommentar: Den tredje och avslutande delen om de fem pärlorna till jungfruns är lika bra som de två andra böckerna. I den här tredje boken har Gertraud blivit änka och blir ”satt på undantag”, precis som det är brukligt. Utöver sorgen från hennes älskade make så tror jag hon tycker det är helt ok. Även om hon kanske inte riktigt riktigt kommer överens med sin svärdotter i huset. Men, livet har trots allt sin gilla gång, tills det en dag står en friare i huset som vill gifta sig med Gertraud. Gertraud vill till vilket pris som helst avstå detta äktenskap, vilket jag har mer än full förståelse för. Men, på den tiden så hade kvinnorna ingenting att säga till om, utan hennes ena son hade giftosrätt på henne. Han tog alltså beslutet huruvida hans mor skulle gifta om sig eller inte om det kom en friare… Ska hon klara sig undan det nya äktenskapet?

Jag kan verkligen rekommendera den här romanserien. Författaren har påbörjat en fristående fortsättning på denna romanserie. Denna gång får man följa Gertrauds barnbarn Agda. Självklart kommer jag läsa denna serie också.

Betyg: 4

Själarnas bibliotek

Författare: Ransom Riggs

Språk: svenska (engelska)

Originaltitel: Library of Souls
Översättning: Jan Risheden

Genre: Ungdomsbok, Spänning

Utgivningsår: 2015 (min utgåva 2016)

Antal sidor: 507

Baksidetext: En pojke med övernaturliga krafter. En armé av livsfarliga monster. Och ett avgörande slag om de besynnerliga barnens framtid.

Min kommentar: Det här är då den avslutande delen i trilogin om Miss Peregrines besynnerliga barn. I den här boken är det full fart från sidan ett. När jag fick hem boken från biblioteket och upptäckte att den är 507 sidor lång så funderade jag hur författaren skulle lyckas att hålla spänningen uppe så många sidor. Men, han höll mig fångad. Jag läste ut boken på tre dagar.

Även om jag inte är rätt målgrupp från början, då det är en ungdomsbok så gillade jag den, liksom de två första böckerna i serien.

Återigen är det, i mitt tycke, fotona som lyfter boken. Tycker det är ett genialt drag att skriva en berättelse utifrån ett antal ”besynnerliga” foton.

Jag ser verkligen framemot filmatiseringen av böckerna. Det är Tim Burton som är regissör och jag tror han är som klippt och skuren för att regissera filmerna. Jag kommer självklart se filmerna. Och som vanligt så har jag väl glömt bort halva handlingen i böckerna så det blir en total överraskning för mig!

Betyg: 3

År jag läste boken: 2016

Livet enligt Fikry

Författare: Gabrielle Zevin

Språk: svenska (engelska)
Översättning: Marianne Mattsson

Genre: Skönlitteratur, Roman, Feel-Good

Utgivningsår: 2014 (min utgåva 2015)

Antal sidor: 269

Baksidetext: Livet har inte blivit som Fikry hade tänkt sig. Hans fru har dött, hans bokhandel går sämre än någonsin och dessutom har någon stulit hans mest sällsynta och värdefulla bok.
     Vresig och sur bemöter han de få personer som vågar sig in i butiken på Alice Island. Tills han en dag får en udda leverans som vänder upp och ner på tillvaron. Något som ger honom en ny livsuppgift, får honom att öppna sig för kärleken och hitta tillbaka till litteraturens kraft.
     En rolig, bitsk och tänkvärd berättelse om att få en andra chans, om passion för böcker och passion mellan människor.

Min kommentar: Den här boken fångade mig från sidan ett. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig. Det enda jag visste var att den handlade om en bokhandlare...

Den är både rolig, charmig och sorglig. Men, den är skriven på ett sätt som sagt fångade mig direkt. Jag kom på mig själv fnissa när jag läste boken, men det fanns även partier då jag kanske hade behövt en näsduk i närheten.

Jag kan varmt rekommendera denna feel-goodroman. För det är den känslan den lämnar efter sig.

Betyg: 4

Welcome to Rose Hopkins' Sweet Shop of Dreams

Författare: Jenny Colgan

Språk: Engelska
Genre: Feel-good

Utgivningsår: 2012

Antal sidor: 465

Baksidetext: Were you a sherbet lemon or chocolate lime fan? Penny chews or hard-boiled sweeties (you do get more for your money that way)? The jangle of your pocket money… the rustle of the pink and green striped paper bag…
     Rosie Hopkins thinks leaving her busy London life, and her boyfriend Gerard, to sort out her elderly Aunt Lilians’ sweetshop in a small country village is going to be dull. Boy, is she wrong.
     Lilian Hopkins has spent her life running Lipton’s sweetshops, through wartime and family feuds. As she struggles with the idea that it might finally be time to settle up, she also wrestles with the secret history hidden behind the jars of beautifully coloured sweets.
    Welcome to Rosie Hopkins’ Sweetshop of Dreams - a novel – with recipes. 

Min kommentar: Det här är tredje boken jag läser av Jenny Colgan, och hon har kommit att bli lite av favoritförfattare för mig. Jag läste den här boken på engelska, och det tog ett litet tag innan jag fick in flytet i att inte läsa på svenska.

Jag tycker boken var lite seg i början, men så helt plötsligt så tog den tag i mig, och jag läste mer än halva boken på en dag. Jag ville ju så gärna veta hur det kommer gå för Rosie och Lilian, även om jag anar det redan från början. Det var också intressant med ”tillbakablickarna” och man förstod Lilian mer och mer.

Jenny Colgan kan det där med att skriva feel-good. Jag kommer absolut läsa fler böcker av henne.

Betyg: 4

Fem pärlor till jungfruns krona - Hustrun

Författare: Maria Gustavsdotter

Språk: svenska
Genre: Historisk roman

Utgivningsår: 2008

Antal sidor: 531

Baksidetext: Gertraud, köpmansdottern från Kalmar, är nu en vuxen kvinna – 18 år, om hon själv räknat rätt. Året är 1532 och hon gifter sig med sin älskade. Det är moderna tider: de båda växlar ringar i kyrkporten istället för att bekräfta äktenskapet med sänglag och handslag som man gjorde förr.
     Deras liv under de närmsta åren kantas av lust och kärlek men också av dramatiska händelser. I landet hopar sig orosmoln: hemliga grupper av män rör sig i skogarna, namnet Dacke hörs allt oftare i samtalen. Hoten splittrar familjer, den politiska kampen trampar rakt in i barns och kvinnors liv.
     Gertrauds dagar är fyllda med arbete, men rymmer också samvaro med bl.a. väninnan Hannele och svägerskan Sissela. Gertraud väger allt inom sig: vad är rätt och vad är fel? Under åren sömmar hon på den gröna altarduken till Jungfru Maria. Och pärlorna hon drömmer om att fästa på jungfruns krona kommer till henne på de mest oväntade sätt…
     Hustrun är andra och fristående delen i Maria Gustavsdotters serie om tre kvinnoromaner under gemensamma titeln Fem pärlor till jungfruns krona. 

Min kommentar: Det här är då del två i trilogin ”Fem pärlor till jungfruns krona”. Nu har Gertraud blivit en vuxen kvinna och gift sig med den man hon älskar. Detta är ännu en välskriven bok av Maria Gustavsdotter, som har gjort ordentlig research om hur det kunde vara för (framför allt) kvinnor i 1500-talets Sverige, i brytningen mellan katolicism och protestantismen.

Del två är en tjock bok, över 500 sidor, åtminstone den pocketvarianten jag läste, men samtidigt är det en lättläst bok, och jag vill ju veta hur det går för Gertraud, både i hennes äktenskap och med hennes löfte till Jungfrun.

Det är inte en dans rosor för människorna, och kanske framför allt kvinnorna i 1500-talets Sverige, och i boken får vi ta del av en del ohyggligheter och sorg, men även glädje.

Det står på baksidan av boken att det är en fristående bok, men jag skulle absolut läsa den första boken först.

Betyg: 4

Spökstaden

Författare: Ransom Riggs

Språk: svenska (engelska)
Översättning: Jan Risheden

Genre: Ungdom, Skräck

Utgivningsår: 2014 (min utgåva 2014)

Antal sidor: 430

Baksidetext: Tio besynnerliga barn är på flykt undan en armé av livsfarliga monster. Endast en person kan hjälpa dem, men hon är fångad i en fågelkropp.

Min kommentar: Spökstaden är uppföljaren till ”Miss Peregrines hem för besynnerliga barn”. Även denna bok är uppbyggd utifrån ett antal foton som författaren hittat hos samlare.

”Spökstaden” tar vid direkt där ”Miss Peregrines hem för besynnerliga barn” slutar. Det är ett högt tempo genom hela boken och jag hade svårt för att lägga ifrån mig den. Hur ska det gå för Jacob och hans nya vänner? Det är ju tomgastar och väsen precis överallt. I den här boken får vi lära känna ytterligare ett par besynnerliga barn, och det kan bitvis vara lite svårt att hålla isär alla.

Stora delar av boken utspelar sig i ett sönderbombat London 1940 och det är inte svårt att föreställa sig förödelsen runt om i London.

Det spelar ingen roll att det är en ungdomsbok, och att jag snart är 40 år. Den här är helt klart läsvärd, och jag ser fram emot del tre som jag precis reserverat på biblioteket.

Betyg: 4

Jane Eyre

Författare: Charlotte Brontë

Språk: svenska (engelska)
Översättning: Gun-Britt Sundström

Genre: Roman, Klassiker

Utgivningsår: 1847 (min utgåva 2012)

Antal sidor: Lyssnade på boken. 1380 minuter
Inläsare: Katarina Ewerlöf

Baksidetext: Jane Eyre är en av den brittiska litteraturens stora klassiker och själva sinnebilden av det återhållna 1800-talet där alla känslor större än en suck hålls tillbaka av ett hårt snörliv eller en styv kravatt.
     Romanen skildrar en föräldralös medelklasskvinnas hårda uppväxt och liv i det victorianska samhället. Vi får följa Janes ambivalens då hon träffar mannen i sitt liv, Mr. Rochester på Thornfield, som trots ömsesidig passion, förblir en främling med många hemligheter och Jane flyr.
     Efter stora umbäranden återförenas hon slutligen med Mr. Rochester och ingår äktenskap med honom (Reader, I married him – den klassiska meningen som fullbordar Janes öde). Detta är all chick lits urkälla.

Min kommentar: Som baksidetexten säger så är det här en av den brittiska litteraturens stora klassiker. Och ändå har jag inte läst boken förrän nu. Eller läst har jag ju inte gjort, jag har lyssnat på den. Men, jag har såklart sett filmatiseringar av boken. Trots detta så kunde jag inte sluta lyssna utan lyssnade flera timmar varje dag på boken. Jag ville ju så gärna veta hur det skulle gå för Jane.

Det här är en av mina favoritböcker måste jag säga. Och jag kommer att läsa den. Förmodligen igen och igen. Jane Eyre är en modig och självständig kvinna som även vet sitt värde. Hon går inte med på att gifta sig med någon annan än den personen hon verkligen älskar.

Och om inte det här är en feel-goodroman så vet jag inte vad som är det.

Betyg: 5

Sommar på strandpromenaden

Författare: Jenny Colgan

Språk: Svenska (engelska)
Översättning: Birgitta Karlström

Genre: Feel-good

Utgivningsår: 2015 (min utgåva 2016)

Antal sidor: 398

Baksidetext: Sommaren har anlänt till det lilla fiskeläget i Cornwall och Polly Waterford kunde inte vara lyckligare. Hon är förälskad i den vackra kuststaden hon kallar hemma, i sitt bageri på strandpromenaden, och mest av allt i sin pojkvän.
     Men under ytan gnager en oro. Den milda sommarbrisen som sveper genom staden verkar bära något olycksaligt med sig. Hennes nyfunna vän har precis blivit änka och hoppas att flytten till staden ska lindra hennes sorg. Men Polly vet något som helt kan rasera vännens försiktiga steg mot återhämtning. Samtidigt får pojkvännen brottas med plikter han trodde att han hade lämnat bakom sig och Polly börjar få svårt att hantera hans allt längre perioder av frånvaro.
     Polly siktar mjöl, knådar deg och bakar bröd. Men ingenting verkar hindra den storm som kommer. Är hon på väg att förlora allt det hon kommit att älska?

Min kommentar: Ännu en härlig feel-good av Jenny Colgan. Det här är uppföljaren till ”Det lilla bageriet på strandpromenaden”. Även om författaren skrivit en kort sammanfattning av förra boken så rekommenderar jag att läsa ”Det lilla bageriet på strandpromenaden” innan du tar tag i uppföljaren.

I tvåan är sommaren åter i antågande och Polly bakar på och är så där härligt förälskad i sin amerikanske pojkvän. Men allt är inte sockersött inte, och det är det jag gillar. Att det inte bara går som på räls, även om jag anar hur det slutar. Det är ju ändå en feel-goodbok.

Det är en perfekt bok att ha i hängmattan eller på stranden. För det är svårt att lägga ifrån sig boken. Och miljön. Jag vill åka till Mount Polbearne. Jag vill kanske inte bo där på vintern. Men att få uppleva denna plats i Cornwall hade ju varit drömmen. Det gäller bara att passa in tidvattnet…

Betyg: 4