Hemsöborna

Författare: August Strindberg
Titel: Hemsöborna
Genre: Roman, Drama, Klassiker
Antal sidor: 140
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Hemsöborna
Översättning: -
Serie: -
Utgivningsår: 1887 (min utgåva 2007)
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 januari 2017
Betyg: 4

Baksidetext: Den förslagne fastlänningen Carlsson anländer till Hemsö med storartade planer för sin egen framtid: att gifta sig rikt med madam Flod. Han erövrar så småningom madam Flods hjärta men möter oväntat motstånd från sonen Gusten som inte tänker släppa gården ifrån sig. En serie händelser utvecklar sig till ett drama med mörka undertoner och tragisk utgång.
     Berättelsen om Carlsson och madam Flod är ett dramatiskt och psykologiskt mästerstycke och samtidigt en frisk, humoristisk skildring av livet i Stockholms skärgård.
     Förebild för romanens Hemsö är Kymmendö, där Strindberg vistades under många år och där man än idag kan besöka hans skrivarstuga.

Min kommentar: Jag har inte läst så mycket av Strindberg tidigare, så jag har inte så mycket att jämföra med. Men vad jag förstått, så är det här en av Strindbergs mest populära romaner. Och det kan jag mycket väl förstå. Det är ingen tjock bok, upplagan jag läste var bara 140 sidor, men han får ändå med mycket.

Strindberg har väldigt bra miljöbeskrivningar och det var som att jag var på plats på Hemsö. Däremot får jag ingen känsla för hur personerna ser ut. Förutom Carlsson då, som jag vet har spelats av Allan Edwall.

Det är alltid intressant att läsa litteratur från ett visst århundrade, kontra litteratur som är skriven idag, men utspelar sig t.ex. på 1800-talet.

Jag kan förstå om Strindberg inte alltid var så populär, för han hymlade inte med sina åsikter. Skildringen av pastorn kan jag tänka mig inte var allt för populär. :-) Samtidigt som han kunde vara kritisk, så har (hade) han humor. Jag fnissade till flera gånger när jag läste boken, vilket är ett bra betyg.

Det här är en klassiker som jag verkligen kan rekommendera. Och ja, jag är självklart sugen på att åka till Kymmendö som ju är verklighetens Hemsö!

Röda rummet

Titel: Röda rummet
Språk: Svenska
Författare: August Strindberg
Genre: Skönlitteratur, Roman, Klassiker
Utgivningsår: 1879 (min upplaga: 2007)
Antal sidor: 269
Baksidetext: Strindberg var 30 år gammal när han 1879 skrev Röda rummet, den första svenska romanen. Den blev en stor framgång. Spirituellt, målande, med ett rikt nyanserat språk svingar författaren satirens gissel över tidens samhälle.
     Miljöerna växlar snabbt från konstnärskolonin vid Lill-Jans, fattigkvarteren på Stockholms Söder och ett burget köpmanshus i Gamla Stan till ett värdshus i landsorten och en ö i skärgården. Enastående i vår litteratur är inledningskapitlets skildring av utsikten från Mosebacke, där Strindbergs skarpa  iakttagelseförmåga och hans geniala stilkonst ingår en lysande förening.

Bilden är lånad från nätet

Min kommentar: Boken handlar om Arvid som ska bli författare (poet). Han lär känna ett antal bohemer i Stockholm som träffas och festar på Röda rummet. De är fattiga, har ojämna inkomster och är ofta hungriga och frusna. Det går inte så bra för Arvid och hans vänner.

Vi får ta del av ett Stockholm som är ett samhälle med fattigdom, cynisk satir, korruption, rikedom baserad på tvivelaktiga affärer, kvinnoförtryck, rasism och klassamhälle.

Kapitlen är som egna små berättelser, och ibland är det svårt att förstå vad som händer, pga bokens tidsbundenhet. Men, ibland känner man igen sig.

Även om jag tycker att boken var seg att ta sig igenom så är det ett fantastiskt språk och dialogerna är bra. Miljöbeskrivningarna över Stockholm och årstiderna är också riktigt bra.

Jag tror att den här boken kräver minst en omläsning för att jag riktigt ska förstå den. För jag hängde inte alltid med. Och det fanns stunder som jag undrade varför jag egentligen valde den här boken till bokcirkeln. Men nu när jag läst ut boken, så är den inte riktigt så hemsk och tråkig som jag tyckte emellanåt när jag läste den. Nej, satiren i boken är riktigt bra. Det är väl knappt någon som kommer undan Strindbergs vassa penna...

Betyg: 2,5