Trainspotting

Bilden hittades på Google

Titel: Trainspotting
Originaltitel: Trainspotting
Genre: Drama, Komedi
Regissör: Danny Boyle
Baserad på: Irvine Welsh roman "Trainspotting"
Skådespelare: Ewan McGregor, Ewen Bremner, Jonny Lee Miller, Kevin McKidd, Robert Carlyle, Kelly Macdonald m.fl.
Utgivningsår: 1996
Längd: ca 1 timme 30 minuter
Serie: -
Såg den på: DVD 22 februari 2017
Betyg: 5

Handling: Det här är berättelsen om Mark Renton (Ewan McGregor) och hans så kallade vänner. Ett gäng förlorare, lögnare, psykopater, tjuvar och knarkare... Handlingen utspelar sig under 1980-talet i Edinburgh i Skottland.

Min kommentar: Det här är absolut inte första gången jag ser filmen.  Jag såg den redan på bio 1996! Och jag har älskat den sedan dess. Den både äcklar mig och gör mig förbannad. Men, det är något med den som gör att den alltid kommer finnas på min topplista av filmer! Nu såg jag den för att jag skulle se uppföljaren - T2 Trainspotting.

Även om det jag mest minns är de vansinniga drogscenerna, misären och "Skottlands skitigaste toalett", så finns det flera roliga inslag. I filmen finns en riktig "äckel-rolig"-scen. Det är så äckligt men samtidigt så hysteriskt roligt. Varje gång jag ser filmen och scenen.

Inte för att jag någonsin har provat på knark, eller kommer göra det, men den här filmen har fått mig helt avtänd på den idén. Boyle lyckas verkligen med att göra en film om droger som kan framstå som både cool och fräck, men samtidigt så vidrig att en (hyfsat) normal människa aldrig skulle funderar på att gå samma väg som filmens karaktärer!

Alla skådespelare gör fantastiska rollprestationer. Jag förstår verkligen att det här Ewan McGregors stora genombrott, han bär upp filmen på alla sätt och vis. Rollen som Renton är som klippt och skuren. Robert Carlyle gör rollen som den helt utflippade Begbie makalöst bra. Och man kan väl inte annat än att älska otursförföljde Spud (Ewen Bremner).

Om du trodde att filmen handlar om tågspaning (Trainspotting) har du helt fel. Enligt Irvine Welsh som skrev romanen "Trainspotting" så är titeln en hänvisning till en (mycket engelsk) hobby som går ut på att spana efter tåg och notera deras nummer.... För den som inte utövar denna hobby så är det en fullständigt meningslös hobby/aktivitet. Likaså är det för heroinmissbruk. Om du inte är missbrukare så förstår inte du vitsen med det...

The Monuments Men

Bilden kommer från Wikipedia

Titel: The Monuments Men
Originaltitel: The Monuments Men
Genre: Komedi, Drama, Krig
Regissör: George Clooney
Baserad på: The Monuments Men av Robert M. Edsel
Skådespelare: George Clooney, Matt Damon, Bill Murray, John Goodman, Jean Dujardin, Bob Balaban, Hugh Bonneville, Cate Blanchett m.fl.
Utgivningsår: 2014
Längd: 1 timme 58 min
Serie: -
Såg den på: BluRay 29 januari 2017
Betyg: 3

Handling: En grupp arkitekter, konstnärer och historiker skickas 1943 till fronten i Europa för att rädda ovärderliga konstskatter undan nazisterna i detta verklighetsbaserade äventyr.

Min kommentar: Ni vet hur det är. Den här filmen har jag ju främst sett för att George Clooney är med i den. Men här finns idel andra bra skådisar, eller vad sägs om Matt Damon, Bill Murray, John Goodman, Jean Dujardin, Hugh Bonneville och Cate Blanchett. Ja, det är onekligen ett tungt garde som är med i den här filmen. Ja, till och med George Clooneys far har en liten roll...

Storyn i sig är ju verkligen intressant, och baserad på en verklig händelse - att försöka rädda det som nazisterna har stulit. I filmen är det en handfull män som räddar alla dessa konstskatter. I verkligheten var de ca 345 män och kvinnor från 13 olika nationer som utgjorde "The Monuments Men"...

Det hela känns rätt onaturligt om jag ska vara helt ärlig, att en grupp arkitekter, konstnärer och historiker, som utan någon som helst (i princip) militär träning skickas ut i ett brinnande världskrig. Men, det har ju funnits snabbutbildningar förr... Det här är inte heller en krigsfilm i den meningen att vi får se stridscener och massa blod och "splatter", nej man får se en helt annan sida av ett krig. En sida som man inte tror sig finns...

Jag kommer i alla fall läsa boken "The Monuments Men", för att få helheten till mig.

Mamma Mia

Bilden kommer från IMDB.com

Titel: Mamma Mia! The Movie
Originaltitel: Mamma Mia! The Movie
Genre: Komedi, Musikal
Regissör: Phyllida Lloyd
Baserad på: Mamma Mia! The Musical!
Skådespelare: Meryl Streep, Pierce Brosnan, Colin Firth, Stellan Skarsgård, Julie Walters,
Dominic Cooper, Amanda Seyfried, Christine Baranski m.fl.
Utgivningsår: 2008
Längd: 1 timme 44 minuter
Serie: -
Såg den på: TV3 jul- och nyårshelgen
Betyg: 5

Handling: Filmen bygger på succémusikalen med samma namn där den blivande bruden Sophie (Amanda Seyfried) är på jakt efter sin pappa inför den stora dagen. Det är bara ett problem - hon vet inte vem han är. Men efter att ha tjuvläst sin mammas (Meryl Streep) dagböcker, kommer hon fram till att han är någon av hennes tre gamla pojkvänner. Hon bjuder in dem alla tre, även om hon vet att hennes mamma inte kommer att bli glad...
Sophie försöker desperat hemlighålla deras närvaro, men det dröjer inte länge förrän hemligheten avslutas och det roliga börjar!

Kommentar: Rent krasst, nej det är ingen vidare story. Replikerna har en del att önska. Och det mest är faktiskt inspelat i en studio. Men, jag älskar filmen. Det kan bero på att jag älskar ABBA:s musik, även om jag rent krass är lite för ung för att ha upplevt dem. Och jag älskar Meryl Streep, Pierce Brosnan, Colin Firth (det kan inte ha undgått någon), Stellan Skarsgård och Julie Walters.

Jag kan förbise att herrarna i filmen, förutom Dominic då, egentligen inte kan sjunga. Jag dras ändå med i varje sångnummer, och kan absolut inte hålla tyst. Jag sjunger med, ja, jag till och med säger replikerna i förväg! Det här en sån där film som inte kräver det minsta av dig som tittar på filmen, det är liksom bara att flyta med. Och jag ser den minst en gång per år. Det bara är så.

Hail, Caesar!

Titel: Hail, Caesar!
Originaltitel: Hail, Caesar!
Genre: Komedi
Regissör: Ethan & Joel Cohen
Skådespelare: Scarlett Johansson, Channing Tatum, Jonah Hill, Josh Brolin, George Clooney, Tilda Swinton, Frances McDormand
Utgivningsår: 2016
Längd: 1 timme 46 minuter
Serie: -
Såg den på: Biostaden Jönköping 19 februari 2016
Betyg: 3

Handling: "Hail Caesar!" skildrar livet för en Fixare på en stor Hollywood-studio som under en och samma dag råkar ut för en lång rad problem som han måste lösa.

Min kommentar: Så här är det. Den här filmen såg jag bara för att George Clooney spelar en av huvudrollerna. Och att bröderna Coen har skrivit och regisserat den.

Jag kan väl säga som så här att det är inte en av de bästa filmerna jag sett. Men inte heller en av de sämsta. Jag tycker inte den riktigt lever upp till Coens andra briljanta filmer. Den är lite smårolig och jag fnissade till flera gånger, men gapskrattet uteblev. Det kan också bero på att övriga publiken i biosalongen inte skrattade. Av någon anledning så kan det låsa sig för mig då också. Risken är överhängande att gapskratten kommer när jag ser om den hemmavid! Men, missa för Guds skull inte Channing Tatum när han dansar!

En man som heter Ove

Titel: En man som heter Ove
Originaltitel: En man som heter Ove
Genre: Drama, Komedi
Regissör: Hannes Holm
Baseras på: En man som heter Ove av Fredrik Backman
Skådespelare: Rolf Lassgård, Bahar Pars, Filip Berg, Ida Engvoll, Catharina Larsson, Stefan Gödicke, Klas Wiljergård, Johan Widerberg, Börje Lundberg
Utgivningsår: 2015
Längd: 1 timme 56 minuter
Serie: -
Såg den på: Biostaden i Jönköping 25 januari 2016.
Betyg: 4

Handling: 59-årige Ove är kvarterets vresige ordningsman som flera år tidigare avsattes som ordförande i bostadsrättsföreningen, men det ger han blanka fan i och ser med järnhand över kvarteret. När höggravida Parvaneh med familj flyttar in i radhuset mittemot och backar in i Oves brevlåda blir det upptakten till en komisk och hjärtevärmande historia om tilltufsade katter, oväntad vänskap och kärlek så stark att bara döden ser ut som den enda utvägen. Ove är en man som vet att rätt ska vara rätt och man ska hjälpa sin medmänniska och som med stor träffsäkerhet betraktar sin samtid.

Min kommentar: Det här är en av de bättre svenska filmerna jag sett faktiskt. Rolf Lassgård gör rollen som Ove fantastiskt bra. Ibland fick jag till och med faktiskt intala mig själv att det var Rolf Lassgård där på vita duken. Visst har väl de flesta som bott i ett radhusområde träffat på en Ove? Efter att ha läst boken där jag ömsom skrattade och ömsom grät närapå som ett barn, så var jag beredd på diverse känslostormar. Och de uteblev inte. Jag kanske inte grät närapå som ett barn som när jag läste boken, men snörvlade det gjorde jag.

Filmen är till stora delar inspelad hemma i Trollhättan och Vänersborg, vilket gjorde att jag satt och tänkte att nu är de här, och här... Scenen som ska föreställa väntrummet på sjukhuset, är faktiskt inte mindre än foajén i stadshuset i Trollhättan!

Hundraettåringen som smet från notan och försvann

Bilden är lånad från SF.

Titel: Hundraettåringen som smet från notan och försvann
Originaltitel: Hundraettåringen som smet från notan och försvann
Genre: Komedi
Regissör: Måns Herngren, Felix Herngren
Baserad på:-
Skådespelare: Robert Gustafsson, Iwar Wiklander, David Wiberg, Shima Niavarani, Jens Hultén, Ralph Carlsson
Utgivningsår: 2016
Längd: 1 timme 48 minuter
Serie: "Hundraåringen"
Såg den på: Biostaden i Uddevalla 26 december 2016
Betyg: 3

Handling: Allan Karlsson och hans vänner är nu rastlösa på Bali efter ett år i lyx. Men när Allan bjuder på den oförglömligt goda läsken Folksoda så blir det fart igen. Inte bara på Allan och sällskapet, men även på hämndlystna gangsters, ryska bekanta från förr och amerikanska CIA. I uppföljaren till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann bjuder Hundraettåringen in till ett nytt, fantastiskt kapitel om hans osannolika liv.

Min kommentar: Jag hade inga höga förväntningar på denna film, men den överraskade mig positivt. Filmen fortsätter i samma spår som Hundraåringen, man får följa med på tillbakablickar från Allans minst sagt äventyrliga liv. Men i den här filmen så är det centrerat till storyn om Folksodan. Det smäller en del även i den här filmen, till Allans stora glädje!

Du bör ha sett Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann innan du ser den här filmen, och har du inte nyligen sett den, bör du nästan se om den innan. För jag fick tänka till ett litet tag gällande någon karaktär varför h*n var med!

Filmen får en stabil trea (av fem) i betyg. Popcornen, som jag åt och som är ett måste när jag går på bio, får 4,5 av 5. Men det beror bara på att jag lyckades översalta syrrans popcorn så hon fick mina popcorn och jag tog hennes! ;-)

En sång för Marion

Titel: En sång för Marion
Originaltitel: Song for Marion
Genre: Dram, Komedi
Regissör: Paul Andrew Williams
Baserad på: -
Skådespelare: Gemma Arterton, Terence Stamp, Vanessa Redgrave
Utgivningsår: 2012
Längd: 1 timme 33 minuter
Serie: -
Såg den på: DVD december 2016
Betyg: 4

Handling: En äkta feel good-historia om den buttre, men kärleksfulle, Arthus som älskar sin fru Marion över allt annat, men som inte delar hennes passion för sång och uppträdande. Hon sjunger i den lokala pensionärskören, medan han har svårt att förlika sig med pensionärer som sjunger heavy metal och dansar robotdans. En dag händer det som inte får ske, Marion blir sjuk och Arthur "tvingas" ta hennes plats i kören. Ett beslut som kommer ändra hans syn på livet och sin omgivning.

Min kommentar: Det här var verkligen en feel-goodfilm, som passade mig som handen i handsken! Jag är svag för brittiska feel-goodfilmer. Engelsmännen kan den genren, den saken är klar! Det är svårt att inte fatta tycke för buttre Arthur. För någonstans innanför fasaden så ser man att det är en person som älskar sin familj! Filmen känns väldigt trovärdig, och jag har träffat några Arthur(s), så jag vet att även om han kan verka butter och bara tänka på sig själv, så vill han bara sin fru sitt bästa. Frun däremot vill leva på som vanligt... Filmen bjuder på härliga skratt men även tårar. Av oss tre som såg filmen så var det åtminstone två av oss som satt och snörvlade på ett par ställen...

Jag kan verkligen rekommendera den här filmen!

How to be single

Bilden är från IMDB.com

Titel: How to be single
Originaltitel: How to be single
Genre: Komedi, Romantik
Regissör: Christian Ditter
Skådespelare: Dakota Johnson, Rebel Wilson, Alison Brie, Leslie Mann
Utgivningsår: 2016
Längd: 1 timme 49 minuter
Serie: -
Såg den på: Blu-Ray 15 oktober 2016
Betyg: 3

Handling: Det finns rätt sätt att vara singel och fel sätt och sen finns... Alice. Och Robin. Lucy. Meg. Tom. David. New York är fullt av singlar som söker rätt partner, oavsett om det är kärlek eller något tillfälligt. Någonstans mellan flörtiga sms och one-night-stands behöver dessa ogifta människor en manual på HUR man är singel i en värld där definitionen av vad kärlek är ständigt förändras. Att ligga runt i staden som aldrig sover har aldrig varit roligare.

Min kommentar: Helt ok film, men det är inget nytt under solen. Den fungerar helt klart om man bara vill ha något att se på. Man behöver inte engagera sig så mycket i filmen/handlingen. Jag fnissade till flera gånger, men det blev aldrig något asgarv.

Love & Friendship

Titel: Love & Friendship
Originaltitel: Love & Friendship
Genre: Komedi, Romantik, Kostymfilm
Regissör: Whit Stillman
Baserad på: Lady Susan av Jane Austen
Skådespelare: Kate Beckinsale, Chloë Sevigny, Xavier Samuel, Stephen Fry
Utgivningsår: 2016
Längd: 1 h 32 min
Serie: -
Såg den på: Biostaden Jönköping 28 september 2016
Betyg: 3, en stark sådan.

Handling: Lady Susan har bara varit änka i ett par månader, men möts redan av nya uppvaktare var hon än går. Det är nästan så att hon drivs på flykt från sitt tillhåll på godset Langford, för att undfly dessa flirtande herrar. Men det är en flykt hon till synes verkar trivas med, nämligen en jakt på ett nytt lämpligt gemål. Och så förstås en fästman till hennes dotter också.

Min kommentar: Äntligen har det kommit en ny Jane Austenfilm. Och det är inte bara en nyinspelning av tidigare TV-serier eller filmer. Nej, den här filmen bygger på boken "Lady Susan" som utgavs postumt, alltså efter hennes död, 1795. Den är lite annorlunda på så vis att den är skriven i brevform. Filmen har dock lånat namnet av en annan av Austens böcker som heter just Love & Friendship.

Det är vackert filmat, kläderna underbara och musiken ska vi inte prata om. När vi får se en karaktär för första gången i filmen, så får man en kort beskrivning om vem det är och vilket förhållande den personen har till andra i filmen. Kul drag tycker jag.

Det var dock en hel del karaktärer att hålla koll, men å andra sidan brukar det vara det i Austens romaner. Filmen var dock lite annorlunda, lite mer avskalad än andra Austenfilmer. Men, jag gillar't.

Kate Beckinsale gör en underbar rollprestation som den manipulativa Lady Susan. Men, frågan är inte om Sir James Martin ändå är favorit. Så totalt vimsig...

Vill du se en rolig film så gå och se den. Jag skrattade många gånger i filmen. Jane Austen hade verkligen humor.

Bridget Jones's baby

Bilden har jag lånat från SF-bio.

Titel: Bridget Jones's baby
Originaltitel: Bridget Jones's baby
Genre: Komedi, Romantik
Regissör: Sharon Maguire
Skådespelare: Colin Firth, Renée Zellweger, Patrick Dempsey, Emma Thompson
Utgivningsår: 2016
Längd: 2 h 3 min
Serie: Bridget Jones #3
Såg den på: Biostaden Jönköping 19 september
Betyg: 4

Handling: Efter att ha lämnat Mark Darcy blir det plågsamt uppenbart för Bridget Jones att "lyckliga till döden skiljer oss åt" inte var ett löfte hon kunde leva upp till. Som fyrtio-nånting och singel i gen, bestämmer sig Bridget för att satsa på sin karriär och omge sig med gamla och nya vänner. För en gångs skull har hon fullständig kontroll på saker och ting. Vad skulle någonsin kunna gå fel?

Min kommentar: Jag älskar Bridget. Och jag älskar Mark Darcy. Det här är en mycket efterlängtad film. Men, om man läst boken - Mad about the boy, så kommer man inte känna igen sig. För det är nämligen inte samma story. Överhuvudtaget. Ploten i den här filmen är att Bridget blir gravid, men hon vet inte vem som är pappan till barnet. Är det hennes gamla flamma Mark? Eller är det Jack, som hon träffade på en festival?

Det är samma gamla Bridget, även om hon faktiskt numer är riktig duktig på sitt jobb. Visst, hon klantar kanske till det ibland, men inte alls på samma sätt som tidigare... Och Mark. Ja, Mark är ju Mark. Jack är ju en ganska trevlig bekantskap, men det är inte alls samma kemi mellan Jack och Bridget, som med Mark och Bridget!

Ett annat nytt ansikte i den här filmen är Emma Thompson som spelar gynekologen, och hon är (som vanligt) riktigt bra. Hon har ingen jätteroll, men hon levererade repliker som orsakade gapflabb i bioslaongen.

Gillade du de andra två Bridgetfilmerna så kommer du att gilla den här!

Och ja, jag kommer alltid tillhöra team Darcy! <3

Absolutely Fabulous - The Movie

Bilden har jag lånat från SF-bio.

Titel: Absolutely Fabulous - The Movie
Originaltitel: Absolutely Fabulous - The Movie
Genre: Komedi
Regissör: Mandie Fletcher
Baserad på: -
Skådespelare: Jennifer Saunders, Joanna Lumley, Jane Horrocks, Julia Sawalha
Utgivningsår: 2016
Längd: 1h 31 min
Serie: -
Såg den på: Biostaden Jönköping 7 september 2016
Betyg: 4

Handling: De hysteriska favoriterna Edina och Patsy är tillbaka och precis som i TV-serien får vi följa dem i deras glamourösa liv med shopping, sena utekvällar och drinkar. När de får skulden för en stor incident vid en releasefest blir de indragna i en mediestorm utan dess like och jagade av paparazzisa. Räddningen blir den Franska Rivieran, dit de flyr för att leva sitt lyxliv i fred - för alltid!

Min kommentar: Ja vad ska man säga egentligen? Det är verkligen helt hysteriskt, precis som den svenska titeln på serien. Jag har sett serien flera gånger, och jag älskar Edina och Patsy, men även Edinas mamma och icke att förglömma Edinas assistent Bubble!

Jag tror att om man gillar serien så gillar man filmen. Det är kanske i längsta laget med en film, men jag tycker ändå att det håller. Hade det varit lite fler besökare i biosalongen hade jag nog gapflabbat lite mer, men av någon anledning så höll jag igen lite.