Skogshistorien på Visingsö

Titel: Skogshistorien på Visingsö
Språk: Svenska
Författare: Lars Kardell
Utgivningsår: 1997
Antal sidor: 96 sidor
Baksidetext: Inbyggarna på Visingsö fick redan i mitten av 1200-talet problem att förse sig med husbehovsved. De erhöll då rätt till skogsavverkning i Västergötlands allmänningsskogar och på rasterna vid Gränna. En rättighet som i princip består ännu i denna dag.
     Om detta, liksom om grevskapet Brahes "skogsaffärer" på ön, berättar här Lars Kardell, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
     Tyngdpunkten i framställningen ligger dock på dagens ca 400 ha stora ekskog. Den tillkom av försvarspolitiska skäl under perioden 1831-1860 i syfte att förse flottan och artilleriet med högvärdigt ekvirke. Här finns nu Sveriges största sammanhängande åkerplantering, vilken också med stor sannolikhet är landets mest vårdade kulturskog.
     Ekskogen på Visingsö är ett spännande kulturminne som passivt givit utrymme för stor "mångfald". De investeringar som man gjort i skogen överträffar med bred marginal, enligt professor Kardells bedömningar, de kostnader som man haft vid uppförandet av öns borgar och kyrkor. Men ett ständigt växande och rikt avkastande kulturminne får dessvärre mindre uppmärksamhet än en ruin.

Min kommentar: Den här boken handlar om betydligt mer än bara skogshistorien på Visingsö. Åtminstone är det så jag tolkar det. Men, allt hör säkert ihop. Författaren börjar med att kort inleda med öns storhetsperioder, och går sedan vidare till att skriva om Grevskapet Visingsborg, Visingsborgs Kungsgård och sedan så kommer vi till ekplanteringstiden, och efter ekplanteringstiden.

Det jag gillar med boken är att den tar upp mer än bara skogshistorien, som för mig personligen handlar om ekskogen. Men, det är klart att det handlar mer än om det. I den här boken hittade jag information om fasaneriet som fanns här på ön, som jag nu kan använda mig av på min stundande bussguidning på Visingsö t.ex. Jag har hittat mer matnyttig information om mullbärsodlingen som jag också kan ta upp... Och detta hade jag kanske aldrig fått lära mig om det inte vore för det här bokprojektet!

Så även om jag vissa dagar suckar och stönar bara vid tanken på projektet, och varför drog jag igång det här och så vidare. Nu när jag "tvingas" läsa böckerna så får jag ju så mycket spännande kunskap. Visst en del försvinner väl igen, men ändå. Jag kan också tacka alla de Solvarv i Gränna jag läst, nu när jag haft mina stadsvandringar i Gränna...