Övertalning

Titel: Övertalning (Persuation)

Språk: Svenska (engelska)

Författare: Jane Austen

Översättare: Jane Lundblad

Genre: Roman, Klassiker

Utgivningsår: 1996 (1818)

Antal sidor: 240

Baksidetext: "Sir Walter Elliot till Kellynch Hall i Somersethire var en man som aldrig för nöjes skull grep till någon annan bok än adelskalendern."

Så börjar Jane Austens roman, en pricksäker introduktion, lika berömd som den vi finner i hennes övriga verk.

Övertalning beskriver hur Anne Elliot, dotter till en adelsman, förmås bryta med den man hon fäst sig vid. När hon flera år senare återser honom tror hon att allt är för sent, men hon har under mellantiden genomgått en utveckling som lett henne till kritik av den egna familjen och av dess livsstil, och så småningom till en beredskap för ett annat slags tillvaro.

Jane Austen (1775-1817) räknas som en av de stora nyskaparna inom den europeiska romantraditionen. Hon var dotter till en kyrkoherde på landet och förde ett ganska händelselöst liv med familjeumgänge i trakten, avbruten av vistelser i badorten Bath. Jane Austens sex romaner utspelas alla i dessa historiska miljöer och präglas av hennes skarpsynthet för såväl psykologiska som sociala sammanhang.

Övertalning är hennes sista fullbordade roman och gavs ut postumt 1818. Det anses vara hennes mognaste verk och det som rymmer mest av personlig inlevelse.

Min kommentar: Det här är då Jane Austens sista färdigställda roman, men den gavs ut postumt. Och som det står på baksidan så håller jag med om att det här är hennes mognaste verk. Eller, det är så jag uppfattar den i alla fall. Boken handlar om Anne Elliot, 27 år gammal, adelsflicka, som för 8 år sedan bröt sin förlovning med Frederic Wentworth. Detta på inrådan av sin mors väninna... Då Annes far, levt lite över sina tillgångar (trots att han hör till adeln...), så tvingas man hyra ut sin egendom och själva flyttar hennes far och storasyster till Bath. Anne får inte följa med... Anne flyttar tillfälligt hem till sin syster och hennes familj. Anne återser så klart sin forna kärlek, då hans syster, tillsammans med sin man hyr Annes gamla hus. Det verkar som att Annes känslor inte har svalnat. Men kapten Wentworth däremot visar inga känslor mot Anne. Men, har man läst en Jane Austen-bok, så har man läst alla. Och redan innan jag läst ut första sidan så visste jag ju hur det skulle gå. Men, det gör mig faktiskt inget. Jag ville ändå veta varför Anne brutit förlovningen. Och hur de skulle hitta tillbaka till igen.

Av alla Austens hjältinnor så är nog Anne ändå min favorit. Och jag tycker synd om henne. Hon är helt osynlig för sin far och storasyster. Hennes lillasyster (ut)nyttjar henne som barnvakt till sina två vilda barn. Lillasystern har full sjå att vara sjuk... Den man hon älskar, som nu kommit tillbaka efter att ha gjort karriär i flottan, ser henne inte, och inte bara det, han flörtar hej vilt med en annan flicka... Men, på något sätt så accepterar Anne sin situation, och gör ändå det bästa av den. Hon verkar t.ex. trivas med att ta hand om sina systersöner.

När jag tänker efter så är det ingen i den här romanen som jag avskyr. Och kapten Wentworth. Jag tror minsann jag är kär i denna karl. Ja, han slår faktiskt Mr Darcy. Vem hade anat? Och, ja, det här är min favoritroman av Jane Austen. Stolthet och Fördom kommer dock inte långt efter. Jag är övertygad om att jag kommer plocka fram den här boken ur bokhyllan och läsa den om och om och om igen...

Betyg: 5