Ett Solvarv i Gränna 1982

Titel: Ett Solvarv i Gränna 1982
Språk: Svenska
Författare:  Gränna Hembygdsförening
Utgivningsår: 1982
Antal sidor: 56sidor
Baksidetext: -

Min kommentar: I detta häfte kan man läsa om Gränna stads kontrollmärke och stadsaln, från fotogen till elkraft, knekten Blixts dagbok och ett sekels godtemplararbete i Gränna. Ja förutom om hembygdsåret 1981 och då årskrönikan.

Det kapitel som fångade mej i det här häftet var faktiskt det om "från fotogen till elkraft i Gränna". Fråga mej inte varför. Men jag vet nu att man på 1840-talet började tycka det var mörkt på gator och torg under den mörka årstiden och man ville kunna gå säkrare på kvällarna.

1848 kom den första belysningen till Gränna. Denna belysning skulle bekostas av fastighetsägarna utmed Brahegatan stå för. Eller, själva lamporna bekostades av medel ur torgkassan (medel man fått in för auktionering av gödsel på Gränna torg), men sedan skulle kostnaden för lykttändaren, olja och vekar bekostas av fastighetsägarna. Kostnaden skulle bli i förhållande till hur många fönster ut mot gatan man hade! Detta var som ni kanske kan förstå inte så vidare poppis! Man hade bestämt att man skulle sätta upp fem stycken fotogenlampor.Allt eftersom så blev det fler lampor, både längs med Brahegatan, Bergsgatan, Sjögatan och hamnvägen.

Den 5 september 1905 klockan 21.40 tändes den första elektriska gatubelysningen i Gränna. På grund av ojämn vattentillförsel till kraftstationen så var spänningen i elnätet ojämn och det hande faktiskt även att ljuset slocknade! För att avhjälpa detta byggdes Östradamm, som ännu finns kvar ovanför Rasmus kvarn. Arbetet med dammen avsynades 1912.

Till Visingsö kom elen 1930, tack vare Cathrine Tingleys sterbhus (dödsbo).

Ett Solvarv 1981
Musikskolan flyttar i januari. Övandet på fioler och blåsinstrument på våningen ovanför polisens lokaler har frestat på psyket hos vår ordningsmakt. Nu kommer man gnida och tuta i eget hus - den gamla småskolan med anor från 1770.

Andréefilmen är under inspelning vid Hovs hallar på Bjärehalvön där man funnit en plat som väl liknar den ursprungliga startplatsen på Spetsbergen. Gränna är rikligt representerat. Nästan alla kläder har skräddats tav Harry Lind från Gränna och snickerierna har utförts av Einar Persson. Bengt Gunnarsson sätter ihop ballonghuset och är med för att få ballongen att flyga. Filmsekvenserna från Andrées barndom i Gränna tas däremot i Halmstad.

1 april kan man i lokalpressen läsa om storslagna planer om att en amerikansk kedja skall bygga ett jättehotell på slätten mellan staden och Vättern. Grännaborna är upprörda. Tills man inser att det är ju just den 1 april!

I augusti lämnas det in protestlistor mot den tilltänkta serviceplatsen vid Brahehus. Man menar dessutom att det bästa vore att helt stänga rastplatsen då nedskräpningen är förskräcklig.

Nya elljuspåret på Grännaberget invigs i oktober månad.